Om oss
Hjälpsamhetsförbundet Rodef Chesed är en ideell hjälporganisation som stödjer enskilda judiska personer och sociala verksamheter. Vi förvaltar donationer och arv i form av fonder och stiftelser. Genom åren har medlemmar skänkt och fortsätter skänka pengar genom födelsedagsinsamlingar, minnesinsamlingar och arv.
Vår historia
Hjälpsamhetsförbundet Rodef Chesed bildades 1870 och är en av de äldsta verksamma judiska organisationerna i Stockholm med syfte att ekonomiskt stödja enskilda judiska personer och sociala verksamheter. Detta gör vi genom att förvalta arv och donationer i form av fonder och stiftelser.
De tidiga åren
Tyvärr har en hel del information rörande föreningens bildande gått förlorad genom åren. Det vi vet är att Rodef Chesed växte fram ur Stockholms församlings sociala arbete för Söderjudarna. Det gjordes mycket för att lindra nöden bland de fattiga judarna på Söder. En stor händelse var 1870 när all hjälpverksamhet inom församlingen slogs ihop till Mosaiska Församlingens Fattigvårdsnämnd med egen kassör och egen budget. Under denna tid ska Rodef Chesed ha bildats av församlingens dåvarande rabbin, doktor Ludvig Lewysohn som ansåg att det fanns behov av en fristående välgörenhetsorganisation vid sidan av församlingens fattigvårdsnämnd.
Rodef Cheseds första ordförande blev Salomon Elkan som var väl insatt i välgörenhetsarbetet för Söderjudarna eftersom han även satt som styrelseledamot i Israelitiska Ynglingaföreningen. Rodef Chesed knöts tidigt samman med församlingen och under lång tid var Joseph Rubenson kassör för både Rodef Chesed och Församlingens Fattigvårdsnämnd.
Rodef Chesed fick inledningsvis två målsättningar. Att lindra nöden bland de hitkomna östeuropeiska judarna och att sörja för deras andliga välfärd. Bidrag delades ut efter ansökan till en mängd olika ändamål såsom betalning för läkarräkningar, sjukhusvistelser, mediciner och hyror. För den andliga välfärden hyrdes en egen gudstjänstlokal till de ortodoxa Söderjudarna som hade svårt att acceptera den reformerade gudstjänsten i synagogan på Wahrendorfffsgatan som även den invigdes år 1870. Den synagoga som Rodef Chesed hyrde låg två trappor upp i fastigheten Sankt Paulsgatan 17. Efter ett par år växte den ortodoxa församlingen och man bestämde sig för att flytta till en större lokal på Sankt Paulsgatan 13. Lokalen var tidigare en av de äldsta stumfilmsbiografer, även kallad Södra Biografen. Synagogan kom att kallas för ”Polnische minjen” eller även ”Söderschul”.
Rodef Chesed hjälpte också ortodoxa judar att få tillgång till koshermat samt mikveh (rituellt bad).
Rodef Chesed saknade inledningsvis en egen lokal. Sammanträdena hölls hemma hos styrelsemedlemmarna. Det var inte förrän omkring sekelskiftet som man kunde låna en lokal på Södra Latin. 1920 flyttade man till Vandrarföreningen Blau-Weiss lokal på Stora Nygatan 36 i Gamla Stan. Lokalen användes även som bidragsutdelning som behövdes göras under helt anonyma förhållanden.
Tiden efter första världskriget
Tiden efter första världskriget innebar en hel del förändringar inom det judiska organisationslivet i Sverige. Ett stort antal mindre organisationer kom att upphöra eller gå samman till större och mer funktionsdugliga enheter. År 1919 gick fem mindre föreningar samman med Rodef Chesed och fick namnen Judiska Hjälpsamhetsförbundet Rodef Chesed. I och med detta antogs nya stadgar. I dessa beslutades att föreningens målsättning skulle vara:
- Att understödja judar i Stockholm.
- Att ombesörja läkar- och sjukvård åt medellösa judar i Stockholm, vilka äro i behov av sådan vård.
- Att i mån av behov lämna hjälp åt genomresande judar.
Vidare bestämdes att föreningen skulle vara öppen för såväl män som kvinnor och som det så högtidligt står i stadgarna: ”Medlemskap i förbundet kan vinnas av envar välfrejdad judisk man och kvinna.”
Samtidigt som sammanslagningen överlämnade Rodef Chesed uppgiften att stödja synagogan på Sankt Paulsgatan till Synagogföreningen Adas Jisroel. Rodef Chesed skulle hädanefter endast vara en filantropisk förening. Den första styrelsen efter sammanslagningen bestod av sju personer med Herman Elliot som ordförande och Mayer Nawitsky som kassör.
År 1919 fanns en stark vilja bland medlemmar att höja den judiska kulturella bildningen i Stockholm. Tillsammans med den svenska Zionistföreningen och Församlingens hjälpkommitté arrangerades en föreläsningsserie under ledning av professor Marcus Ehrenpreis i synagogan på Sankt Paulsgatan.
1922 växte det fram motsättningar inom Rodef Chesed och en mindre grupp under ledning av Joschke Gordon och Samuel Jodelsohn bildade Judiska Hjälpföreningen Auser Dalim.
Herman Elliot, tillhörande en av de äldsta judiska släkterna i Sverige, efterträddes som ordförande 1925 av den legendariske grosshandlaren Josef Katz. Valet av Katz skulle visa sig vara mycket lyckosamt under hans 35 år vid rodret av Rodef Chesed tillsammans med följande styrelsemedlemmar:
- Direktör Max Davin
- Direktör Harald Goldstein
- Grosshandlare Leon Gottfarb
- Byggmästare Clas Groschinsky
- Direktör Markus Kaplan
- Grosshandlare Jacob Levin
Efter 1933 ökade hjälparbetet. Det gällde att hitta husrum och upprätta ett flyktingkök. Detta sattes upp i Heckscherska stiftelsens fastighet på Klippgatan 19. Man bestämde att Rodef Cheseds medel skulle kanaliseras via Församlingens olika hjälpprojekt. Till denna tanke anslöt sig även hjälpföreningen Auser Dalim.
De legendariska festerna
Ett sätt att ordna pengar till föreningen var att anordna fester. Rodef Cheseds första fest hölls i en lokal på Sankt Paulsgatan 17, vägg i vägg med synagogan. Till festen skänkte Isaac Grünewald en tavla som lottades ut under kvällen. En lycklig vinnare tog den kvällen hem en Grünewaldtavla för mindre än en krona.
Festerna kom senare att bli ett mycket uppskattat inslag i Rodef Cheseds verksamhet. De hölls alltid i samband med högtiderna Purim och Simchat Tora. Festerna kunde kosta upp till 12 kr i entrébiljett och hållas på Grand Hotell och Hotel Reisen. Festernas betydelse för de judiska sociala livet beskrivs i en artikel från 1927 i den skandinavisk judiska tidskriften Israeliten: ”Så har Hjälpsamhetsförbundet Rodef Cheseds fester blivit en samlingspunkt för judar från olika samhällsklasser och därigenom bidragit till att hos dessa väcka större förståelse för varandra”.
Andra världskriget och efteråt
1940 bildades Rodef Cheseds Födelsedagsfond. Initiativtagare var Jacob Levin och Max Davin med målsättning att bekosta sommarvistelser för sjuka och behövande.
1942 kom frågan upp om att starta ett judiskt pensionärshem. Rodef Chesed var en av de organisationer som från början stöttade projektet. 1943 lämnade man därför ett startbidrag på 28 000kr. Hemmet stod färdigt 1945 på Skulptörsvägen 8 i Johanneshov och var i drift fram till år 1986 då det såldes och flyttades till det nybyggda Judiska Servicehemmet på Lödösevägen 9 i Johanneshov.
Under andra världskriget hjälpte Rodef Chesed de judiska flyktingar som kom in i arbetslivet. För dem som inte fick arbete kunde man få hjälp att resa vidare till USA, Palestina eller Sydamerika. 1938 infördes en ny flyktinglag där tyska pass tillhörande judar märktes med ett stort J i röd färg. Samtliga inresande från länder utanför Norden var tvungna att söka visum. Antalet transmigranter ökade och Rodef Chesed kom under åren 1938-1941 att ekonomiskt stödja de transmigranter som av församlingen garanterades vidare resa.
Här är några exempel på verksamheter och människor vi stöttar.
- Unga människor får möjlighet att utbilda sig till ungdomsledare på Glämsta genom programmet Lennart Skutins Fyra årstider. Detta bekostas med stiftelsemedel som testamenterats av Lennart Skutin.
- Barn med särskilda behov får möjlighet att komma till Glämsta sommarläger genom att vi bekostar assistenter som hjälper dem under hela vistelsen.
- Seniorer som bor i sitt eget hem får tillfälle till social samvaro på verksamheten Terrassen på Judiska Hemmet. Detta har bekostats till stor del med medel vi fått testamenterat av Bruno och Teresa Ehrlich. Vi har även bekostat skyddsutrustning mot coronasmitta på Judiska Hemmet.
- Människor i livets slutskede som saknar anhöriga ges möjlighet att ha någon vid sin sida tack vare våra fondmedel.
- Både unga och äldre personer, som inte får sin ekonomi att gå ihop kan söka ekonomiskt stöd från oss.